Ett av Sveriges mest populära bröd - oblaten

Tre miljoner oblater per år

Varje år utdelas närmare tre miljoner oblater i nattvardsgudstjänster inom Svenska kyrkan. Och de flesta av dem bakas på Ersta oblatbageri på Södermalm i Stockholm. Där har det bakats oblater sedan 1909.

Oblatsmeten blandas enligt ett särskilt recept – huvudingrediensen är antingen vetemjöl eller glutenfri mix. För att åstadkomma oblatens speciella form och prägling gräddas smeten i stora svarta järn som liknar elektriska våffeljärn. Varje platta rymmer 44 oblater som sedan stansas ut för hand och förpackas i specialtillverkade papprör.

Bruket att grädda oblater mellan två järn går tillbaka till 800-talet. Dessa järn bestod av två rektangulära plattor av smidesjärn, försedda med var sitt långt skaft. Oblatdegen pressades mellan järnplattorna som hölls över den öppna elden. Endast tre-fyra oblater kunde till en början framställas samtidigt.

Nattvarden ny ingång till kyrkan

I många församlingar firade man länge nattvard endast några gånger per år. I dag firas nattvard minst en gång i veckan i många församlingar och nattvarden har för många blivit en ingång till kyrkan. I Svenska kyrkan var antalet nattvardsgäster 2,7 miljoner år 2000.

–Förr i tiden var tanken att man skulle man förtjäna nattvarden, säger Carin Wennerberg, präst i Täby församling. Då kanske man bara firade nattvard en gång om året. Nuförtiden ses nattvarden mer som något man kan ta näring ifrån. Människor kommer till kyrkan för att hämta kraft och gemenskap. Ofta firas nattvard flera gånger i veckan i Täby församling.

Barn och unga

Tidigare var man tvungen att vara konfirmerad för att få delta i nattvarden, men nu framhålls att nattvarden är alla döptas gemenskap. I dag är det inte heller ovanligt att barn är med i nattvardsfirandet. Det gäller även ungdomar som deltar i konfirmationsundervisningen.

–Så kallad barnkommunion – att även barn deltar i nattvarden – infördes i mitten av 1980-talet, säger Carin Wennerberg. Den var ett led i att göra gudstjänsten mer lättillgänglig för hela familjen när barnen var med i gudstjänsten.

Och när man tittar på statistiken över antal sålda oblater från Ersta oblatbageri kan man få en bild av hur antalet nattvardsfirare har ökat: År 1950 såldes 807 000 oblater. 50 år senare, år 2000, låg försäljningen på drygt 2 miljoner.

Fakta:

Ordet oblat kommer av latinets oblatum, som betyder det framsatta – ursprungligen det framsatta brödet som de första kristna medförde till sina nattvardsmåltider. Ordet oblat blev så småningom benämningen på de tunna, tunna vita kakor av osyrat (ojäst) bröd, präglade med korset eller andra kristna symboler, som utdelades vid nattvarden.

Recept på glutenfri oblat: Oblaterna är bakade antingen på vetemjöl eller på glutenfri mjölmix med följande innehåll: potatisstärkelse, majsmjöl, majsstärkelse, rismjöl och förtjockningsmedlet guarkärnmjöl.

I Täby församling används uteslutande glutenfria oblater.

Ersta diakonisällskap – där Ersta oblatbageri är beläget – är en ideell förening som drivs utifrån kristna värderingar och utan vinstsyfte. www.ersta.se

Text: Christina Dagberger Jonsson