Församlingsinstruktion för Täby församling

Församlingsinstruktion i Täby församling:
Glädje, gemenskap och framtidstro

Församlingsinstruktionen innehåller följande rubriker:

Församlingens verksamhetsidé
Inledning
Omvärldsbeskrivning och analys
- Dagens Täby  - Folkmängd - Utbyggnad Täbyanstalten - Invånare med annat födelseland - Inflyttade barnfamiljer - Kyrkotillhörighet  -Trygg i Täby - Täby församlings organisation - Organisationsplan - Budgeterade tjänster
Församlingens grundläggande uppgift
- Gudstjänst - Mission - Undervisning - Diakoni - Samverkan - Samverkan med andra trossamfund - Finskspråkigt arbete - Teckenspråkigt arbete - Arbete på samiska - Regler för fortbildning av personal - Miljö - Handikapp och funktionshinder - Budgetårsmål och strävansmål - Uppföljning och undertecknande

Täby församlings verksamhetsidé 

Svenska kyrkan i Täby har fått Kristi uppdrag att föra ut evangelium och ge glädje, gemenskap och framtidstro.
Med respekt för religionsfriheten finns vi till för alla som tillhör Täby församling eller bor, vistas och verkar i församlingen.
Vi ska skapa kristna mötesplatser där människor i kärlek och med varsamhet upprättas, växer, undervisas, tröstas och finner ro i Gud.
Vi ska också värna skapelsen och vara en kritisk och oroande röst mot maktmissbruk och förtryck inom och utom kyrkan.

Inledning

Av kyrkoherde Johan Blix och kyrkorådsordförande Rolf E Ericsson

Täby församling är Svenska kyrkans största församling när det gäller antalet kyrkotillhöriga och antalet anställda. Församlingen geografiska gränser sammanfaller med Täby kommuns gränser. Församlingen har fem kyrkor med tillhörande församlingslokaler. Det finns en egen begravningsplats och kyrkogårdsförvaltning samt ett begravningskapell. En viktig identitetsskapande faktor är också kursgården Karlberg på Väddö med ett eget fristående kapell.

Täby församling är en levande organism med ca 49 000 personer i medlemsregistret, drygt 100 fast anställda, cirka 200 förtroendevalda och flera hundra engagerade som frivilliga medarbetare (kyrkvärdar, körsångare, besöksgrupper m. fl.). Alla dessa personer är, tillsammans med Gud och evangeliets kärleksbudskap, församlingen. Församlingens ledarskap är att frigöra alla dessa personers inneboende energi och längtan, så att livet blir bättre att leva. En mycket viktig framtidsfråga för församlingen är att dessa grupper i högre grad än nu måste mötas, integreras och bli samma "kropp". Den viktigaste platsen för detta är gudstjänsterna.

Församlingen har under lång tid prioriterat kyrkliga handlingar som, dop, konfirmation, vigsel och begravningar samt andra gudstjänster. Detta arbete ska fortsätta. Kvalitén i utförande av dessa tjänster är helt avgörande för församlingens framtid. Det gäller hur vi bemöter människor, hur vi umgås med varandra, hur vi predikar, spelar, sjunger rör oss m m.

Andra prioriterade områden är musik, barn- och ungdomsarbete samt diakoni. Satsningen på diakonal verksamhet ska uppmärksammas och förstärkas så snart det är möjligt.

I barn- och ungdomsarbetet har en tydlig omprioritering skett de senaste åren från en omfattande satsning på deltidsförskolor till skolkyrkoarbete, konfirmandverksamhet, barnrytmik, heltidsförskolor (dagis) och fritidsverksamhet. Denna omprioritering ska fortsätta och ett mål är att de kvarvarande förskolorna med heldagsomsorg, ska kunna finansieras med kommunal skolpeng (undantaget församlingens oundvikliga ställkostnader).

Inom musikverksamheten prioriteras musik vid kyrkliga handlingar och andra gudstjänster. Ett mål är också att ha minst en fungerande vuxenkör och minst en fungerande barnkörgrupp knuten till varje kyrka.

Utträdena ur församlingen har de senaste åren legat ganska stadigt på 1 procent per år. Detta innebär ett inkomstbortfall som motsvarar 1-2 tjänster per år. I fasta tal kan församlingen kompenseras genom en befolkningstillväxt, men detta har ännu inte inträffat de senaste åren. Dock har Täbybornas taxerade inkomster ökat något vilket betyder ökade inkomster för församlingen. Sammantaget betyder utvecklingen att församlingens ekonomiska resurser, räknat per medlem, kommer att minska år från år om inga andra inkomster kan påräknas än kyrkoavgiften. Det är därför särskilt viktigt att såväl förtroendevalda, frivilliga som anställda är medvetna om prioriteringsordningen.

Vi lägger stor vikt vid att den Kristna identiteten ska prägla församlingen både som mötesplats, för våra medlemmar och andra men även för församlingen som arbetsplats. Det betyder att ledord som: sanning, ärlighet, förlåtelse och lojalitet ska framhållas i arbetet. Detta är nödvändigt för att grundledorden: Glädje, gemenskap och framtidstro ska kunna förverkligas.

Täby den 17 oktober 2007
Johan Blix kyrkoherde och Rolf E. Ericsson kyrkorådets ordförande

Teologisk grundhållning - Täby församling

Utgångspunkten är existensen. Det viktigaste man kan säga om en kristen människa, kan man också säga om ett träd i skogen eller om en sten. Det är att han/hon/den/det finns till: existerar. Existensen kan inte förklaras eller undersökas, blott dess olika former, skepnader. Konstaterandet av detta, som sker både med förnuftet och med känslan, leder till några livsavgörande insikter. Den första är att allt hör samman. Bara genom att finnas, existera, har vi gemenskap med allt. Gemenskap med stenen, trädet, allt levande, alla människor. På teologiskt språk kallar vi detta för att allt är heligt. Betyder då inte denna utsaga att talet om helighet blir meningslöst? Det kan man hävda och argumentera för, men då blir utsagan inte användbar för våra syften här. Med andra ord kan man också påstå att hela tillvaron, och särskilt livet, är ett mysterium. En konsekvens av resonemanget blir ödmjukhet och respekt inför och för naturen, djuren, träden, floderna, bergen och människorna. Det gäller alla människor oavsett deras religiösa tillhörighet (om de nu har en sådan) eller hur de lever sina liv. I vårt kristna sammanhang betyder det att vi möter Kristus i alla medmänniskor och ska försöka bemöta och behandla dem efter denna insikt. Utlevad ödmjukhet förutsätter stolthet och trygghet i den egna identiteten, parad med en icke-egoistisk livshållning.

För Täby församlings del betyder det sagda ett ansvar för miljön som t ex. Kan yttra sig i att vi handlar rättvisemärkt, kravmärkt och ekologiskt hållbart när detta är möjligt. Det betyder också att alla barn är välkomna till våra barnkörer, barnrytmik, förskolor och teaterföreställningar mm – oavsett deras egen eller deras föräldrars religiösa identitet eller deras ställning i samhället. Det betyder också att allt församlingens arbete inte har som mål att få människor att bli bekännande kristna, utan målet är att bidra till ett människovärdigt liv. Det betyder, för att ta ett exempel, att konfirmandarbetets mål inte är att i framtiden behålla kyrkomedlemmar eller gudstjänstfirare – utan att ge konfirmanderna kunskaper och upplevelser som blir betydelsefulla verktyg för dem till att leva rätt och inte gå vilse i en farlig värld. Att sedan ett arbete som bedrivs just så, troligen leder till fler bekännande kristna, flera kyrkobesökare och flera medlemmar är en annan sak. Kort sagt: vår teologiska grundhållning utgår inte från att värna om kyrkans framtid eller ve och väl. Vårt intresse är inte kyrkan – utan livet i alla dess former. Lina Sandell skaldade inte, ”Jesus för kyrkans medlemmar givit sitt liv”. Hon skaldade inte heller; ”Jesus för människorna givit sitt liv” Hon skaldade ”Jesus för världen givit sitt liv” (Sv ps 45) Det betyder hela världen. Det vill säga allt som existerar.

Men livets mening finns inte i existensen, även om existensen är primär. Cartesius sa med sin världsberömda formulering: ”Jag tänker alltså finns jag”. Men vi vill gå längre och formulerar :”Jag älskar(och blir älskad) – alltså lever jag” Därför präglas vår gudsbild inte i första hand av ”intelligent design”, även om det är en användbar tanke på vägen mot att förstå existensen. Vi föredrar tanken om ”Love design” som ett sätt att förstå tillvaron och Guds vilja. Livets mening.

Vi menar att kyrkans uppdrag inte har ändrats genom århundradena. Vi ska undervisa, döpa, trösta, begrava, viga, fira gudstjänst, predika och utföra kärleksgärningar. Vi ska meditera och förundras över mysteriet med existensen, livet och kärleken. I allt vi gör ska vi förmera det goda och förminska det onda. Vår vision är att göra allt det vi gör på ett sådant sätt att de människor vi möter får ett bättre liv. Ett liv som gör att de kommer till sin rätt med sina inneboende resurser. Ett liv där de finner sin bestämmelse. Församlingens ledord passar väl in i visionen. Vi vill medverka till att människor får: Glädje, gemenskap och framtidstro.

Text: Kyrkoherde Johan Blix             

Omvärldsbeskrivning och analys

Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen.

Täby församling är en av Sveriges runstensrikaste. De flesta stenarna är från 1000-talet, det århundrade, som man antar att "vite Krists lära" blev spridd i Uppland. På en stor runsten vid Jarlabankes bro är inskriptionen: "Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han ännu levde och gjorde denna bro för sin själ och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans ande." Förmodligen har det då byggts en träkyrka i Täby, men om den vet man ingenting. Den nuvarande vitputsade gråstenskyrkan byggdes vid mitten av 1200-talet.

Täby församlings gränser sammanfaller med Täby kommuns med en total yta av cirka 66 kvadratkilometer.

Dagens Täby

Dagens Täby har vuxit fram under de senaste 50 åren. En kraftig expansion efter köpingsbildningen 1948 har inneburit att nya kommundelar tillkommit och att invånarantalet mer än femdubblats. Under den senaste 10-årsperioden så har dock ökningen av invånare totalt varit 1 761 personer.

Idag bor cirka 60 000 invånare i Täby. Av dessa är cirka 46 000 församlingsmedlemmar(dessutom finns ca 4000 i medlemsregistret som anhöriga till medlemmar) (2007). Under åren 2000-2006 har antal utträden legat på cirka 1 procent per år. En majoritet av utträdarna uppger att man går ur kyrkan på grund av ekonomiska skäl. Det finns drygt 23 000 hushåll, där cirka hälften bor i enbostadshus. Cirka 13 procent av hushållen bor i hyresrätter. I Täby bor en högre andel höginkomsttagare och färre låginkomsttagare än riksgenomsnittet. Det är i åldersgruppen 25-64 år som de flesta höginkomsttagarna finns. Andel förvärvsarbetande i arbetsför ålder ligger också högre (81 procent) än länet (76 procent). I Täby är handel och kommunikation dominerande näringsgrenar.

81 procent av alla mellan 20-64 år arbetar. Vilket är fem procent mer än riket och länet. Vanligast bland män och kvinnor är arbete i finansiell verksamhet och företagstjänster. Av männen boende i Täby arbetar 32 procent med detta och 24 procent av kvinnorna. 26 procent av männen arbetar inom handel och kommunikation medan 20 procent av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg.

Antal öppet arbetslösa och arbetssökande ligger på 2 procent (mars 2007) vilket är lägre än riket i stort.

Utbyggnad

Det finns långtgående planer på att bygga ut bostäder och att öka antalet arbetsplatser i Täby. Kommunen planerar att kommuninvånarantalet ska stiga till 80 000 och att man ska skapa
20 000 nya arbetsplatser fram till 2030. Vi kan anta att medelåldern kommer att stiga i kommunen och i församlingen vilket leder till att antalet begravningar och gravsättningar kommer att öka framöver.

Täbyanstalten

Det finns ett fängelse i Täby, Täbyanstalten, som tar emot manliga brottslingar från hela länet. Här finns personer som är dömda för brott från lättare straff till dem som fått livstids fängelse. En av församlingens präster är fängelsepräst på Täbyanstalten.

Invånare med annat födelseland

När det gäller invånare efter födelseland så ligger Täby exakt som riket i övrigt på 13 procent födda i annat land än Sverige. Däremot kommer en större andel från Europa och USA i jämförelse med riket. Täbys invandrare verkar i hög grad integrerade och de flesta talar svenska och/eller engelska.

Församlingen har en internationell grupp som har ett nära samarbete med flyktingmottagarna i Täby kommun. Vi firar också söndaglig gudstjänst på engelska och regelbundet på finska.

Inflyttande barnfamiljer

I kommunen bor mestadels mellan- och höginkomsttagare med eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån (eftergymnasial utbildning) ligger något högre än länssnittet (52 procent mot 42 procent i länet) och betydligt högre än rikssnittet (34 procent).

De flesta församlingsbor är i yrkesverksam ålder och har barn. Det finns fler två-, trebarns-familjer än länssnittet och även för riket i övrigt. Inflyttningarna görs i huvudsak av barnfamiljer och denna kategori kommer att öka betydligt med den planerade utökningen av invånarantal och arbetsplatser.

Det finns, enligt flera undersökningar i ungdomars vanor och beteenden, ett samband mellan drog- och alkoholanvändning hos ungdomar och deras föräldrars inkomst: större plånbok är lika med ökad tillgång till alkohol.

I jämförelse med övriga riket så har Täby en mindre andel av befolkningen som är mellan 22 år och uppåt 32 år. Kanske är det så att många Täbyungdomar flyttar och studerar på annan ort för att sedan komma tillbaka när de bildat familj. Man kan därför anta att barnomsorg, aktiviteter för föräldralediga, eftermiddagsverksamhet för skolungdom, konfirmationsläger och olika ungdomsaktiviteter kommer få en ökad efterfrågan liksom antagligen all typ av föräldrastöd/utbildning. Vi antar därför att de som kommer att flytta in till Täby är unga familjer där båda arbetar. Undersökningar har visat att dessa grupper har lägre kyrkotillhörighet än bland de som är äldre. Dock kan vi ändå anta att efterfrågan på församlingens olika verksamheter och tjänster kommer att öka under de närmaste tio åren. Detta kommer inte enbart att gälla dop och vigslar utan även efter en kristen profilerad barnomsorg. Även efterfrågan på konfirmation kommer förmodas vara hög om vi kan fortsätta hålla hög kompetens och kvalité. Detta är områden där vi tror att Täbyborna har ett gott förtroende för församlingen som utövare.

Kyrkotillhörighet

Kyrkotillhörigheten i inflyttningsgrupperna kommer troligen inte vara lika hög som bland de äldre kommuninvånarna, men ändå kommer församlingens tillhörighetsantal öka under de närmaste tio åren trots det beräknade utträdet på 1 procent. Studier som gjorts på vilka grupper som tillhör de kommande utträdarna visar tydligt att dessa är bland de yngre och då företrädelsevis unga män.

Täby församling kommer alltså under de närmaste tio åren ha ett stort antal kyrkotillhöriga som kommer att resultera i att efterfrågan på församlingens tjänster kommer att öka allt ifrån dop till begravningar. Över hälften av befolkningen är mellan 25-64 år. Endast ett mindre antal, 4 procent, är över 80 år.

Invånarna i kommunen och församlingen kommer att åldras och antalet döda per år kommer att öka.

Under år 2006 dog 434 av kommunens 60 000 invånare. Täby kyrka är redan idag den kyrka som de flesta väljer som sin förrättningskyrka (dop, vigsel, begravning) vilket leder till långa väntetider för många församlingsbor.

Utbyggnaden av den nya begravningsplatsen är en nödvändighet för att i framtiden kunna försörja Täbybor med en närliggande begravningsplats. I anslutning till denna kommer även en ceremoni- och gudstjänstlokal att finnas för att avlasta Täby kyrka. Nya lokaler kommer förhoppningsvis kunna uppföras i anslutning till Täby gård, med möjlighet att inrymma förskola för barn, lokaler för dag- och ungdomsverksamhet samt musiklokaler .

Trygg i Täby

Antal anmälda brott ligger under läns- och riksnivån. Kommunen arbetar aktivt på att Täby ska vara en trygg plats att vara i både som boende och besökare under dygnets alla timmar.

Arbetet med att möta Täbybor, först och främst barn- och ungdom, måste ske i samklang till samhällets utveckling och dagens trender. Det gör det nödvändigt att personal som arbetar med detta får kontinuerlig fortbildning.

Församlingens grundläggande uppgift

"Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst,bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift"(Kyrkoordningen inledningen till andra avdelningen).

Gudstjänst

Gudstjänsterna är i djupaste mening livstydningsriter. Det gäller inte minst dop, konfirmation, vigsel och begravningsgudstjänster. Men även alla andra gudstjänster är det. De ska vara själavårdande och profetiska. Det ska helst vara lättare att andas när man går ut från en gudstjänst, än vad det var när man kom. Förkunnelsen ska hjälpa människor att formulera och förstå frågor om livsmening och livsbestämmelse. Men den ska också vara profetisk. Det betyder ge röst åt de röstsvaga, stötta de sjuka, stå på de förtrycktas sida och vara en kritisk och oroande kraft i samhället.

Församlingen ska fira gudstjänst som högmässa i minst en kyrka varje sön- och helgdag. I övrigt firas gudstjänster som veckomässor, temagudstjänster, familjegudstjänster, familjemässor, musikgudstjänster med flera former. Distriktssamordnaren är huvudansvarig för planeringen och genomförandet av gudstjänsterna i respektive kyrka. Detta arbete ska ske efter samråd med distriktsarbetslag och distriktsråd. Kyrkoherden samordnar eller delegerar planeringen. Detaljbestämmelser finns under gudstjänst. Domkapitlets regler utfärdade 20 juni 2001 följs i församlingen.

Mission

Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens hemsida, magasinet Kyrkfönstret, skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen. I församlingen finns en Internationell kommitté som arbetar för att synliggöra att Täby församling är en del av den världsvida kyrkan.

Svenska kyrkans unga, SKU i Täby, har i uppdrag att arbeta med att nå ungdomar i deras vardag.

Undervisning

Församlingens undervisande verksamhet kommer särskilt till uttryck i studiecirklar, ledarskolan, konfirmandundervisning, studiegrupper för andlig fördjupning och bibelstudiegrupper. Någon organiserad vuxenundervisning bör finnas i varje distrikt. Ett prioriterat område är barn och ungdomar där kunskapsförmedling om kyrkans tro och den kristna identiteten ska vara en central del av undervisningen.

Diakoni

Ett diakonalt förhållningssätt ska prägla allt arbete i församlingen. Det betyder att ge röst åt de röstsvaga, stötta de sjuka, stå på de förtrycktas sida och vara en kritisk och oroande kraft i samhället. Avdelningen för diakoni och frivillighet har som särskild uppgift att ansvara för församlingens sociala arbete, i samarbete med övriga avdelningar och frivilliga. En uppgift är att skapa mötesplatser för ensamma, erbjuda stödsamtal och själavård samt sorgegrupper. I detta arbete ingår att stimulera nätverk och knyta kontakter som hjälper människor att stödja varandra i livet. Inom avdelningens ansvar finns även familjerådgivning. Det finns också ett frivilligråd, som ska vara ett stöd för arbetet med frivilliga medarbetare. På uppdrag av kyrkorådet ansvarar avdelningen för diakoni och frivillighet för att rekrytera, utbilda och handleda församlingens frivilliga, som för närvarande uppgår till cirka 200 personer. Samverkan
Täby församling samverkar med andra aktörer. Detta gäller samtliga avdelningar och verksamheter i församlingen. Samverkanspartners är i dag Täby kommun, andra församlingar, föreningar och Stockholms stift. Som exempel kan ges kommunens POSOM-grupp där församlingen finns representerad. I arbetet med flyktingar samverkar församlingen med Röda korset, Rädda barnen och kommunen. Idag finns inget organiserat samarbete med andra församlingar i personalfrågor men yrkesnätverk finns för flera yrkesgrupper inom kontraktet.

Samverkan med andra trossamfund

Ett antal ekumeniska gudstjänster firas under året genom samarbetet med Täby-Danderyds ekumeniska råd.

I kommunen finns även en second hand-butik där församlingen samverkar med andra trossamfund som Grindtorpskyrkan (pingstkyrka), Enebykyrkan (missionskyrkan) och Vår Frus Katolska församling i Täby. Ekumeniskt samarbete finns även i form av Oasen som är en mötesplats och morgoncafé för hemlösa belägen i Tibble församlingsbyggnad.

Finskspråkigt arbete

Täby församling har eget ansvar för det Sverige-finska arbetet inom församlingen. För detta finns en 50 procentig tjänst med en finsk präst. De diakonala behoven inom den finsktalande delen av församlingen ökar och prästen ägnar mycket tid år hem- och sjukbesök. Avtal finns med andra församlingar i kontraktet.

Teckenspråkigt arbete

Teckenspråkigt arbete sker i samverkan med stiftsorganisationen.

Arbete på samiska

Arbete på samiska sker i samverkan med stiftsorganisationen.

Regler för fortbildning av personal

Varje avdelning ska i början av året lämna in en utbildningsplan till personal- nämnden över planerad utbildning av avdelningens personal. Cirka 6 gånger per år har all personal utbildningstillfälle i de stora personalsamlingar (SPS) som äger rum i församlingens regi. Präster och diakoner deltar regelbundet i kontraktskonvent. Varje enskild medarbetares utbildningsbehov tas upp varje år i utvecklingssamtalet med närmaste chef. Personalpolitiskt program och jämställdhetsplan.

Miljö

Församlingen har som ambition att stärka sin miljömedvetenhet och satsa på förnyelsebara energikällor. När det gäller inhandling av dagligvaror eftersträvas i första hand produkter försedda med Rättvisemärkning, Kravmärkning etc

Även i upphandling av maskiner och fordon eftersträvas uppfyllande av miljöhänsyn och en hållbar miljöutveckling. Arbetsmiljöhandbok.

Handikapp och funktionshinder

Det är inte en människas funktionsnedsättning som skapar handikapp utan det är brister i miljön som skapar handikapp. Församlingen eftersträvar därför att alla församlingsbor ska ha möjlighet att besöka församlingens lokaler oavsett funktionshinder. Samt att det finns nödvändig utrustning för dem som hör sämre så att de kan höra vad som sägs. Målsättningen är också att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna ta del av församlingens olika verksamheter.

Budgetårsmål och strävansmål

Budgetårsmål och strävansmål ska finnas i alla avdelningar och distrikt. I församlingen sammanfaller budgetåret med kalenderåret. Varje distrikt (med distrikt avses distriktsarbetslagen efter samråd med distriktsråden- huvudansvarig är distriktsssamordnaren) ska årligen formulera mätbara mål för kommande år samt strävansmål (= mera långsiktiga mål eller ambitioner). På samma sätt ska målformuleringar göras av avdelningarna för församlingsgemensam verksamhet. Se hela verksamhetsberättelsen.

Målen ska redovisas när distriktsansvarig/verksamhetsansvarig kallas till budgetberedningen i arbetet inför kommande budgetår. Dessa mål ska, där det är möjligt, formuleras i relation till församlingens grundläggande uppgift: Gudstjänst, mission, diakoni och undervisning. Dessutom kan målen relateras till begreppen: musik, själavård och administration, vilka alla tre förekommer i gudstjänst, mission, undervisning och diakoni. Målen ska utgå från Församlingsinstruktionen. Ett exempel på hur det kan formuleras finns här.

Uppföljning och undertecknande

Uppföljning och revision av församlingsinstruktionen ska ske efter ny mandatperiod eller då ny kyrkoherde tillträder.